Larsson och Quisling

Det saknas foton från mitt liv just nu. Stickande damer på kurs hade kunnat fastna på bild, om jag hade haft kameran med mig. Kattungarna gör sitt bästa för att slippa synas alls hittills, så bilder på dem kommer väl när de stursknat till lite och vågar komma fram ur gömslena...

Två kattungar flyttade alltså in igår. Rolff är inte hemma förrän på fredag, så de har god tid på sig att hitta alla husets gömställen innan han eventuellt skrämmer livet ur dem... Larsson är helsvart. Han är den planerade katten som hetat Larsson ända sedan idén om att han skulle bli vår dök upp. Den andra kattungen är mycket ljust grå, med lite mörkare öron och nos, och är en högst oplanerad bonus. Men när det är ett syskon kvar i en kull om tre kattungar finns inte mycket att göra. Hjärtat värkte till, och en liten Quisling fick också följa med. Larsson och Quisling alltså... Vi är antagligen inte riktigt kloka.

Jag försökte få sambo att gå med på att kalla dem Stickan och Nystan, men han tyckte inte det. Och för all del, de är ju hans katter också.

Stickande damerna på kurs undrar ni? eller så kanske ni inte undrar, men jag höll i vilket fall som helst kurs i att sticka enligt engelska mönster igår kväll, på Studieförbundet Vuxenskolan. Det gick bra, även om jag tycker varje gång att det är svårt att hamna i rätt tempo inför en blandad grupp. Några tycker det går för fort, och andra att det går för långsamt, nästan hur man än gör. Jag tror de flesta var nöjda i alla fall?

Om någon av damerna har hittat till min blog, kanske ni kan berätta här i kommentarerna om ni faktiskt är nöjda eller inte?

...men böckerna!

Jag skäms. Jag glömde böckerna. Jag lade ut en önskelista på min blog, och jag glömde böckerna. De där böckerna som jag ångrar varje år att jag glömde att skriva på önskelistan. Men nu är jag dessutom nybliven torpägare - och har ett nytt hobbyrum. Och det betyder att det är vissa böcker jag snart inte klarar mig utan.

Ergo: Önskelistebilaga 1:

Böcker.

Jag önskar mig (utan inbördes ordning):

Britt-Marie Christofferssons fantastiska stickbok

Husbibeln

Tapetboken

Knitting on the edge

Knitting over the edge

(Jag fick "...beyond the edge" förra julen och den gav mersmak)

Så renoveras torp och gårdar (duh!)

... och alla andra fantastiska stick- och hus-böcker, som just nu är de som står högst i kurs på intresselistan.

Lägg till detta även fina bastutillbehör (Nåt å skrubbe me. Nåt å tvåle me. Nåt å bli ren me.) och en trädgårdstomte, så tror jag vi nästan är klara sen. Nästan.

Eller kan man få presentkort på loppis?

(Och nätet är så långsamt här hemma just nu, så att adlibris-länka böckerna som jag hade tänkt tar en evighet, så det får vara)

Skit också. Det är någon som har snott min idé...

dilemma på kanten

Min jättegröna mössa är färdigstickad, med undantag för kanten. Hade tänkt mig en knallröd I-cord för att verkligen få den att lysa... Men så började jag fundera. Jag har ju knallrött hår, som skulle se mindre knallrött ut bredvid en knallröd kant. Så nu undrar jag vad det ska vara för kant egentligen? Vad tycker ni?

Mojäng

Vi har en Mojäng. Den är helt oumbärlig, Sambo vet inte varifrån han fått den och vi kallar den bara "Mojängen". Är det någon som känner igen den och vet var man får tag på fler? Jag är beredd att köpa styv ståltråd och börja tillverka snart! Mojängen är nämligen en helig pryl i vårt kök. Ligger den på fel ställe ropar någon av oss, utan undantag, nästa gång det är dags att laga mat:

- Älskling! Var är mojängen!?

Men det går inte att få tag på någon extra. Jag har aldrig sett en Mojäng någon annan stans än i vårt kök...

Så här ser Mojängen ut:

Och så här använder man Mojängen:

När man lägger locket på grytan med mojängen hängande på grytans kant, bildas en liten glipa. Vet ni vad det betyder? Inget kokar över!

spontan present

Idag fick jag en fantastisk present!

Sprang på stickerskan I av en slump i Uddevalla, och hon hade sex nystan garn i "fel färg" som hon tyckte jag kunde få, då hon känner till min faiblesse för chokladbrunt. Men nu var det ju inte vilket garn som helst heller, utan sex nystan Rowan Pure Wool 4ply i ett material-kit. Nu kommer jag nog inte att sticka mönstret som följde med, men garnet är ljuvligt!

Tusen tack I! Spontan snällhet av det här slaget värmer något oerhört!

några hörn

Här är ett hörn av tomten. Tomtgränspinnen står till vänster där. Och så ser man hur stort vårt gärde är. Ganska precis där jag står här, brukar rådjuren stå varje kväll och beta...

I ett annat hörn av tomten ligger resterna från något som stod här fram till 1700talet ungefär. Rester av vägarna från den tiden bildar fortfarande ett nät av breda mossiga stigar runt ägorna. Här och var med en murad vägg, vägbank eller liten vinkel.

Här är ladan och ladan. Alltså fågelbordet i förgrunden är ganska lik ladan i bakgrunden. Växthuset är byggt av gamla fönster som bytts i huset, och där inne klättrar en fantastisk vinranka omkring.

Här är ett hörn av vardagsrummet med drömtapet, täljstenskamin, vedkorg och vovve. Mysigt värre.

Och till sist mitt nysorterade hörn på hobbyrumsbordet. Pryttlar i prickiga lådor och farmors knappar i fina burkar.

Fick just ett mail från Ulrika där min hemliga vän avslöjades! Hurra! Det ska bli så roligt! Jag ser verkligen fram emot att skämma bort min hemlis-kompis lite!

hemma

Till slut sitter jag med en dator i knät, en halvtimme att ”slå ihjäl” och en massa bloggande som aldrig blir gjort.

Det har varit en händelserik tid. Jag har presenterat småbitar ur veckor som kan vara de mest innehållsrika någonsin hittills, och när jag har haft bloggtid har jag ägnat mig åt utmaningen (So You Think You Can Knit) för att få tänka på annat en stund. Men nu mina vänner är det er, och mitt eget livs tur.

Vi börjar bo in oss, i ett torp som fortfarande känns magiskt, otroligt… ja, overkligt. Men det är på riktigt. Det sprakar i kaminer och kakelugn mest hela tiden. Nästan varje dag kan vi sätta upp en hylla till, lägga ytterligare saker på sin plats. Nu i kväll har jag satt upp några tavlor äntligen.

Det saknas hyllplan i garderoben, och mycket ligger fortfarande i väskor och säckar. Hyllor till lite här och var ska köpas, målas och sättas upp innan den, den och den lådan kan packas upp. Men mycket står där det ska. Mitt alldeles egna kontor och hobbyrum börjar ta form. Jag väntar bara på att den perfekta lilla loppisfynd-fåtöljen ska hitta mig, så blir ytterligare ett hörn helt färdigt. Men, i stället för att jag beskriver alltihopa i ord, så får ni fortsätta vänta på bilder, tills det känns mer färdigt…Eller så får ni komma och hälsa på!

Jag kunde med min nya fina dators kamera ta en bild på restgarnskorgen, på hobbybordet, i mitt rum.

Men jag ska leta reda på batteriladdaren till kameran, göra färdigt här och där, och sen, ska ni se, blir det bilder.

På tomten bor en rådjursfamilj. De står där nästan varje kväll och betar ute på vårt gärde. I går kväll skrämde jag och en av killingarna nästan livet ur varann, när jag klev ut på trappen och killingen stod cirka tre meter bort. När vi svängde upp på vår avtagsväg häromdagen slog en uggla ut vingarna och tog till flykten alldeles till vänster om bilen. Idag såg jag och hunden en hare. Vi har satt upp ett fågelbord (en miniatyr av vår lada nästan) och fyllt med frön och nötter, i hopp om att få stå i köksfönstret och kika på småfåglar. Det blir till att skaffa en fågelatlas – men talltita har vi redan identifierat.

Idag tog jag bussen till pendeln till bussen hem. Det var en lugn resa, som gick förbi andra människors drömtorp, plockade upp skolbarn och stannade här och där... Busschauffören kände väl till vår lilla busskur, som egentligen inte är någon officiell hållplats, så jag blev avsläppt nere på vägen, alldeles intill huset.

"Hej herr busschaufför! Känner du till den lilla rödmålade busskuren alldeles efter hållplatsen bortanför den lilla sjön? Där skulle jag vilja kliva av?"

"Jamen då ordnar vi det! Välkommen på Bussen!"

Det här är en märklig text, för även om ord följer på ord så känns det som om jag inte säger någonting. För hur beskriver man torpet, utan att det bara handlar om rödmålade väggar och vita knutar, fönster, dörrar, möbler, tavlor, rådjur, bussar, ting… när det är känslan av hur detta är Hemma jag vill förmedla.

Vår plats på jorden.
Vi bor här.
Hemma.